Mazariner

Mazariner.

Mazariner är verkligen ett underskattat bakverk om ni frågar mig. De är liksom så himla anspråkslösa på ytan, men så frasiga och spröda och krämiga och glasyriga när man kommer lite närmre. Receptet jag använder kommer från min bok Sött från förr, som man kan beställa här om man är på det humöret!

Mazarinen ska ha fått sitt namn efter kardinal Mazarin, som blev franske kung Ludvig XIII:s försteminister efter den ökände kardinal Richelieus död 1642.

Mazarin verkar ha varit en krigsmånglande, pengasvindlande och allmänt charmlös kyrkoman, som inte alls förtjänar att förknippas med sötsaker, så jag väljer istället att tänka på hans namne från Barbro Lindgrens underbara trio Loranga, Masarin och Dartanjang när jag äter de här goda kakorna.

S K A L

100 g rumsvarmt smör
1⁄2 dl strösocker
1 ägg
3 dl vetemjöl
1⁄2 tsk bakpulver

F Y L L N I N G

3 ägg
150 g mandelmassa
75 g rumsvarmt smör

GLASYR

2 dl florsocker
1–2 msk vatten
finrivet skal av en ekologisk citron

Blanda smöret med sockret och tillsätt ägget. Rör samman vetemjöl och bakpulver och blanda ner. Forma till en deg och tryck ut i botten och längs kanterna på mazarinformar eller runda aluminium- formar (om man vill kan man kavla degen lite försiktig innan, så blir det lättare att klä formarna). Vispa äggen till fyllningen, mosa ner mandelmassan och rör alltsammans med smöret till en jämn smet. Fyll mazarinerna ungefär till hälften med fyllningen och grädda en bit ner i ugnen i 200 grader i cirka 15 minuter. Rör samman florsockerglasyren av florsocker och vatten (vill man ha en starkare citronsmak på mazarinerna kan man byta vattnet mot citronsaft) och bred över mazarinerna. Riv över lite skal från en tvättad ekologisk citron.

Bild: Josefin Casteryd.