Långsamma lördagar är det bästa jag vet. Jag tänker låta hösten ha massor av sådana, har jag bestämt. Lördagar som inte har något annat planerat än en promenad längs kajen med stopp för vaniljkringlor och snittblommor på väg hem. Och som låter fika bli middag och fika igen, utan att man egentligen hunnit resa sig från bordet.
