Välj en sida

Jag informerades först nu om att det tydligen är pepparkakans dag i dag. Det känns nästan övermäktigt att hänga med i alla dessa nypåkomna kakhögtider, tycker jag, och jag skäms att erkänna att även denna gått mig förbi. I det här huset är det nämligen pepparkakans dag mer eller mindre varje dag nuförtiden. Men nog med ursäkter. I ett försök att ställa allt till rätta bjuder jag så här på kvällskvisten på ett recept på gammeldags pepparkakor som jag verkligen älskar.

Min mors farmor Anna lämnade en hel massa underbara recept efter sig – många av dem har jag samlat i boken ”Sött från förr” – men det här är hennes allra bästa pepparkakor. Receptet ger en ganska stor deg, som man kan halvera om man vill göra färre kakor. Det går också utmärkt att frysa delar av degen och använda den vid ett senare tillfälle.

GAMMELDAGS PEPPARKAKOR

PEPPARKAKSDEG (ger 1 1/2 kg deg och cirka 250 pepparkakor)

  • 3 dl mörk sirap
  • 1 1⁄2 dl strösocker
  • 200 g smör
  • 5 tsk pepparkakskryddor
  • 2 ägg
  • 14 dl vetemjöl
  • 1 msk bikarbonat

KRISTYR

  • 1 äggvita
  • några droppar ättika
  • ca 4 dl florsocker

Blanda sirap och socker i en kastrull och koka upp. Ta från värmen och rör tills sockret löst sig helt. Klicka i smöret och rör tills det smält och blandningen svalnat. Blanda därefter i pepparkakskryddor och ägg. Blanda mjöl och bikarbonat och arbeta ner i smeten. Degen ska bli kladdig, men fast. Låt degen stå i kylen över natten.

Knåda degen och kavla ut den tunt på mjölat bakbord. Ta ut kakor med pepparkaksmått och lägg dem på smord plåt. Grädda i cirka fem minuter i 200 graders värme.

Gör kristyren genom att vispa äggvitan tillsammans med några droppar ättika och sikta ner florsockret under omrörning. Anpassa mängden florsocker så att kristyren blir lagom fast för att spritsa. Fyll en spritspåse med kristyr och spritsa mönster på de svalnade pepparkakorna, eller pensla dem med kristyr och strö över hackade nötter eller krossade polkagrisar.

Receptet kommer från Julens söta saker och bilden är tagen av Josefin Casteryd.

Pin It on Pinterest